Humlegården Vasastan

Preliminär Geoenergiundersökning

Utförd av

Adrien Vautrin

Datum

7 mars 2025

Reviewer

Max Hesselbrandt

true

Notera

Denna rapport utförs i form av en s.k. interaktiv rapport, vilket innebär att läsaren kan interagera med data och resultat i figurer och andra media i rapporten. Syftet är att ge läsaren en ökad inblick i och förståelse av de resultat som rapporten förmedlar, t.ex. via möjligheten att se extra information genom att hovra över datapunkter eller att zooma in intressanta områden i figurer.

Sammanfattning och Bakgrund

Bengt Dahlgren har fått i uppdrag att utvärdera geoenergipotentialen för två kommande fastigheter i det nya Hagastadsområdet. Undersökningen omfattar en preliminär bedömning av tillgängliga borrningsytor

En del av området är redan bebyggt, medan utvecklingsplaner sträcker sig fram till 2028.

Fallstudier

Kv. 38A

Fastigheten, benämnd Kv.38A, är belägen i den norra delen av området i Östra Hagastaden – med Norra Stationsvägen i söder och E4/E20 samt Värtabanan i norr. Följande dokument visar underlag och ritningar:

Figur 2: Zoomerad vy över Kv.38A.

Kv. 10

Fastigheten i Östra Hagastaden är belägen längs Norra Stationsvägen. Nedan visas en zoomerad vy över området:

Figur 3: Zoomerad vy över Kv.10.

Resultat och Analys

I denna preliminära studie, med ett optimistiskt antagande om 6 meters medelavstånd mellan borrhålen, erhålls följande resultat:

Fastighet 6 m avstånd 10 m avstånd
Kv.38A norra 25 st 14 st
Kv.38A södra 13 st 7 st
Kv.10 37 st 21 st

Antal borrhål enligt fastighet och angivna antaganden.

  • 6 m-alternativet bygger på en jämn belastningsfördelning.
  • 10 m-alternativet används vid antaganden om ojämn belastning.

Observera att detaljerad information om fastigheternas värme- och kylbehov saknas i detta skede, vilket kräver vidare undersökning.

En befintlig installation av borrhål väster om Kv.10 utgör ett uppmuntrande tecken.


Specifika Problemområden

Kontaminering

Nära Kv.10, cirka 9 meter från fastigheten, finns ett område med potentiell miljöpåverkan (ej riskklassat).

Figur 4: Område med potentiell kontaminering i anslutning till Kv.10.

Borrbara Områden (Kv.38)

Vid Kv.38A bör extra försiktighet iakttas vid borrning på grund av:

  • Utmanande berggrundsförhållanden.
  • Närhet till befintliga byggnader.

Vidare designstadier kräver högupplösta ritningar för att säkerställa optimal borrning.

Placering av Maskinrum

För bägge fastigheter krävs tidig planering av maskinrum för att:

  • Integrera borrhål, inspektionsschakt och ledningsdragning med byggnadens grundläggning.
  • Optimera placeringen med hänsyn till befintliga strukturer.
Figur 5: Placering av maskinrum i relation till borrbara områden.
Figur 6: Grundläggningstypologi vid Kv.38A.

Placering av nya nätverk

Eftersom projektet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede är positionen för nyttjänstenäten preliminär. Det är viktigt att synkronisera borrhålsplaneringen med eventuella förändringar i nätens placering.

Grundvattennivå

Närheten till tunnlar innebär att grundvattennivån kan påverkas negativt.
- En borrhål med otillräcklig närvaro av grundvatten kan leda till sämre värmeöverföring.
- Tunnlar kan dränera området, vilket skapar torra zoner.
- Vid extrema förhållanden kan grouting av borrhålen vara nödvändig för att förbättra den termiska prestandan.

Specifika Utmaningar per Fastighet

  • Kv.38A:
    Denna plats utgör en av de mest utmanande borrningsmiljöerna, med tanke på tunnelns närhet och de angränsande byggnadernas inverkan på borrningsutrymmet.

  • Kv.10:
    För Kv.10 förväntas inga särskilt komplexa utmaningar. Att den angränsande byggnaden tidigare har använt geoenergi stärker förutsättningarna.


Begränsningar och Rekommendationer för Vidare Arbete

Trots att studien har genomförts med bästa möjliga precision, finns det några begränsningar:

  • Fastighetsgränser:
    De exakta fastighetsgränserna är inte kända med tillräcklig precision. Georefererat basmaterial rekommenderas för att säkerställa hög noggrannhet i fortsatta faser.

  • Ytterligare Kontroll:
    Vid övergången till nästa projektfas bör ytterligare kontroller av borrningsområden utföras, med särskild uppmärksamhet på skyddsområden.

  • Termisk Provtagning (TRT):
    Området klassificeras som “varierande värmeledningsförmåga” med ett λ mellan 2 och 5 (enligt SGU). En detaljerad TRT är nödvändig för att bekräfta dessa värden och simulera olika designalternativ.

  • Energimodellering:
    En detaljerad energimodell, med anpassade belastningsnivåer (FJV) för varje alternativ, bör utvecklas för att optimera geoenergisystemet.

  • Efterkontroll:
    Efter borrning rekommenderas mätningar för att verifiera det faktiska avståndet till tunnlar och fastighetsgränser. Vid behov bör korrigerande åtgärder, såsom fogning av borrhål, övervägas.


Datakällor

  • Dokumentation och ritningar från kund (t.ex. tunneldata) @sec_bifogade.
  • Stockholms stad (ortofoton, planeringsmosaik, etc.)
  • Ledningskontroller:
    • FJV/FJK
    • El
    • Fiber
    • Övriga nät
  • SGU (Statens geologiska undersökning)
  • Lantmäteriet
  • Länsstyrelsen

Bifogade filer

Download PDF file.

Download PDF file.

Download PDF file.

Download PDF file.